Brösarps gästis lobbar för att få in ”äggakagans” dag i den kulinariska kalendern.

”Under 2023 sålde vi över 16 000 portioner äggakaka”, berättar Hanna Cederberg.
Man har två dagar vikta åt äggakagan varje år och driver lobbyarbete för att få in rätten på almanackan bredvid till exempel kanelbullen och kebaben. Hittills utan framgång men arbetet pågår oförtrutet.

Hennes pappa, den förre gästgivaren Anders Cederberg, argumenterar för att det är här den hör hemma. Det ska finnas en runsten någonstans i krokarna med receptet på (oklart om en gnutta socker är med i det inknackade materialet). Proveniens finns så det räcker. TV- och Lundaprofilen Jan–Öjvind Swahn åt sin äggakaga här (med extra stor haklapp). Och om inte det skulle räcka så har även kungaparet suttit till bords.
 

Anders Cederberg har även överräckt en bit till kronprinsessan Victoria när hon var ute och vandrade i nejderna.

– Då sa jag hälsa dina föräldrar, myser han så som bara en nöjd historieberättare kan mysa.
 

Ursprunget till äggakagan är allt annat än kunglig. Det var mer comfort food för knegare precis som besläktade kolbullen (den som enligt sägnen uppstod över elden i en kolmila medan timmarna ilade). På det sättet är rätten något av en anomali. Det är få kroppsarbetande drängar (eller kolare) som tar charterbussen till Gästis för att äta efter ett hårt dagsverke idag. Men den matchar väl myten om att en skåning ”bara svittas när han ejdor” och kan bli ”bugastinn”. Sedan ju själva uttalet så fullt av karaktäristiska diftonger att det skulle kunna användas som lösenord vid gränsen mot Halland, Småland och Blekinge.

I filmen Skåningar från 1944 står Harry Persson på en typisk skånsk fyrlängad gård (kan vara gästis i Skåne Tranås) och försöker sjunga sig till Sylva Åkessons gunst. Harry frågar icke efter utbildning eller börd. Han frågar blott: ”Kan du baga äggakaga?”.